Jag som inte gillar att ha många saker igång på spisen samtidigt fick för mig att göra taco/bönsallad till min och J´s middag, mac&cheese- och tacoköttfärsgratäng till killarnas middag OCH marinera vitlökar. På samma gång.
Jag måste ha varit galen. Eller i varje fall lite förvirrad.
Men det hela slutade lyckligt och jag har nu en burk med marinerade vitlökar i kylen. Det återstår att se hur det smakar, de skulle visst stå ett par dygn innan de ska avnjutas.
2009-02-04
Meh!
Ni som läser här vet mycket väl att jag har vissa... fobier är väl starkt uttryckt men i alla fall saker som jag häftigt ogillar att göra. Som att gå till tandläkaren till exempel. Och att ringa någonstans. Speciellt att ringa någonstans (att ringa och beställa tid hos tandläkaren är den ultimata skräcken...).
Lill hade ju dubbelsidig öroninflammation i julas och det var nu dags för koll så att inget låg kvar och geggade samt att göra en hörseltest (det var ju så vi kom på att han hade öroninflammation - ungen hörde inte ett dugg!).
Öronen såg fina ut och så långt var allt väl. Men sen kom hörseltestet. Han skulle räcka upp handen så fort han hörde en ton i hörlurarna som den snälla sköterskan satt på honom.
Och hon tryckte på knappar. Och tryckte lite till. Och ungen räcker inte upp handen!
Efter en låååång stund visar han att han hör något.
Jag sitter där bredvid och undrar stilla om jag har en halvdöv son.
Det visar sig att han verkar har svårt att höra de mörka tonerna och vi får en remiss till att göra en ordentlig hörseltest.
Så jag måste ringa och beställa tid! Skit också.
Det får bli morgondagens projekt.
Andra bloggar om:
öra, hörseltest, läkarbesök, fobi, utlandssvensk och Florida.
Lill hade ju dubbelsidig öroninflammation i julas och det var nu dags för koll så att inget låg kvar och geggade samt att göra en hörseltest (det var ju så vi kom på att han hade öroninflammation - ungen hörde inte ett dugg!).
Öronen såg fina ut och så långt var allt väl. Men sen kom hörseltestet. Han skulle räcka upp handen så fort han hörde en ton i hörlurarna som den snälla sköterskan satt på honom.
Och hon tryckte på knappar. Och tryckte lite till. Och ungen räcker inte upp handen!
Efter en låååång stund visar han att han hör något.
Jag sitter där bredvid och undrar stilla om jag har en halvdöv son.
Det visar sig att han verkar har svårt att höra de mörka tonerna och vi får en remiss till att göra en ordentlig hörseltest.
Så jag måste ringa och beställa tid! Skit också.
Det får bli morgondagens projekt.
Andra bloggar om:
öra, hörseltest, läkarbesök, fobi, utlandssvensk och Florida.
Labels:
Det dagliga livet,
Mina barn,
Ont-i-magen-grejer
Frys och fräs
Usch.
Nu är det sådär kallt igen.
Och blåser gör det också.
Helgen är på väg med stormsteg.
På lördag är det årsmöte med SWEA, på söndag med Svenska Skolan.
Jag svär! Ingen kommer vara gladare än jag på söndag kväll.
Ingen.
Nu är det sådär kallt igen.
Och blåser gör det också.
Helgen är på väg med stormsteg.
På lördag är det årsmöte med SWEA, på söndag med Svenska Skolan.
Jag svär! Ingen kommer vara gladare än jag på söndag kväll.
Ingen.
Labels:
Det dagliga livet,
Kortis,
Lite gnälligt,
Ont-i-magen-grejer,
SWEA
Stegtävling!?
Tycker du om att gå och promenera?
Då tycker jag att du ska hänga med på Annes stegtävling!
Upplägget är enkelt.
Du knäpper på dig din lilla stegräknare och börjar räkna.
Du rapporterar till Anne en gång i veckan och hon lägger upp en lista på hur det går.
Har man ingen stegräknare så är de inte dyra, men behöver ju faktiskt inte köpa en som räknar pulsen, kalorier, vikt och väder om man inte vill! De enkla är billiga och räcker gott till den här typen av tävling.
Lätt som en plätt, eller hur?!
Åtminstone jag är en sådan som behöver en spark där bak för att komma igång med ens den enklaste typ av motion, och det här är precis vad jag behöver.
Fördelarna är många med en sån här tävling. Man rör sig mer, kommer ut i friska luften och kanhända man tappar ett och annat kilo också, om man nu skulle tänkas behöva det.
Anmäl dig till Anne i kommentarerna i inlägget ovan. Det har jag redan gjort.
Andra bloggar om:
steg, tävling, stegräknare, promenera, utlandssvensk och Florida.
Då tycker jag att du ska hänga med på Annes stegtävling!
Upplägget är enkelt.
Du knäpper på dig din lilla stegräknare och börjar räkna.
Du rapporterar till Anne en gång i veckan och hon lägger upp en lista på hur det går.
Har man ingen stegräknare så är de inte dyra, men behöver ju faktiskt inte köpa en som räknar pulsen, kalorier, vikt och väder om man inte vill! De enkla är billiga och räcker gott till den här typen av tävling.
Lätt som en plätt, eller hur?!
Åtminstone jag är en sådan som behöver en spark där bak för att komma igång med ens den enklaste typ av motion, och det här är precis vad jag behöver.
Fördelarna är många med en sån här tävling. Man rör sig mer, kommer ut i friska luften och kanhända man tappar ett och annat kilo också, om man nu skulle tänkas behöva det.
Anmäl dig till Anne i kommentarerna i inlägget ovan. Det har jag redan gjort.
Andra bloggar om:
steg, tävling, stegräknare, promenera, utlandssvensk och Florida.
Labels:
Det dagliga livet,
Utmaningar,
VIKTigt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)