Jag har lite problem med konsistenser när jag äter. Är det lite slemmigt och mjukt (typ musslor) så är det svårt att äta. Är det knastrigt bland det mjuka (som stekt strömming) så ryser jag av äckel i hela kroppen. Får jag en bit sladdrigt fett i munnen när jag äter grillad köttbit är jag nära att kräkas.
Idag blev jag återigen påmind om varför jag alltid väljer Galia-, Honungs- och liknande meloner framför vattenmelon. Ty även om det står att den är kärnfri så är den banne mig inte kärnfri! Skär man upp den rackaren så ser jag massor av de där små äckliga vita kärnorna. Bara tanken på att de är där är liksom nog, man känner dem ju inte när man äter, men bara tanken!! Huuuu!
På en honungsmelon skrapar man ju bara bort alla kärnorna i mitten och sen är det klart!
Nåväl.
En mycket positiv överraskning fick jag igår när jag och killarna tog en sväng till IKEA Sunrise för att äta lunch. Vi smällde i oss varsin vuxenportion med köttbullar, potatismos, gräddsås och lingonsylt.
Och det var här överraskningen kom: potatismoset!
Delikat! UTAN skal! Tidigare har det varit skal i, vilket nästan får det att vändas i magen på undertecknad.
Stjärnkockarna på TV, de säger att "det är där näringen sitter", "det ser så fint och rustikt ut" eller "det känns ju inte när man äter" men jag vidhåller att det är nån lat sate som inte orkade skala potatisen och gjorde mos i alla fall och alla tyckte att de var sååå innovativt och nyskapande med skal i moset och alla restauranger jublade för de slapp att skala all den där sabla potatisen för nu är folk så korkade att de äter skalet också!! Ha ha! Suckers!
Dessutom var det någon annan som inte orkade mosa så det blev sådär lent och mjukt som mos ska vara, utan det blev liksom stora bitar potatis i moset, och kom då på att kalla eländet för "crushed potatoes"! Sicket geni! Och folk gick på det också.
Men, IKEA tog sig alltså samman och serverade mos utan skal. En eloge till IKEA för det! Det är mycket värt att kunna äta sitt mos utan att behöva dissikera det först.
Ber att få önska herrskapet en fortsatt trevlig helg, jag hoppas att ni har det bra var ni än befinner er!
7 kommentarer:
Jag är också känslig mot konsistens. Keso, svamp, omelett, mogna bananer eller mjuka päron är saker jag har väldigt svårt för. Vattenmelon är dock hur gott som helst ;-) Tur att vi är olika.
Ha en strålande fin helg!
Jag hade väldiga problem med konsistenser när jag var liten. Hemmagjort potatismos gick finfint men skolans pulvermos kunde få mig att kräkas direkt.
Tyvärr har vår äldsta samma problem men det stannar inte bara vid potatismos utan även vid andra lite för mjöliga konsistenser. Jag tycker synd om honom då det är lite av ett handikapp så fort man blir bortbjuden.
På så sätt är det skönt att han slipper skolluncher då han bla inte kan äta kokt potatis utan att få kräkreflexer.
vita kärnor i vattenmelon? Brukar inte de vara svarta?
Inser att jag nog är ganska okänslig (i vuxen ålder) för konsistenser. Fast det är klart; mjukt fett i en köttbit blääää...
Lyckost som kan fa potatismos till kottbullarna pa IKEA! Har kan man inte ens fa en extra potatis till eftersom bilden sager endast tre sma ynka potatisar.
Jag ar nog ganska okanslig mot konsistens ocksa, aven ostron gar ner med en skvatt citron pa och de ar ju egentligen ganska ackliga till konsistensen!
Ha en fortsatt harlig helg!
Mos med skal?! Konstigt.
Jag förstår också det där med konsistenskänsligheten, helt klart. Vissa saker kan vara goda med kännas läbbiga och på så sätt vara omöjliga att äta.
Fiskben är en annan grej. Då börjar jag mikrotugga fisken.
IKEA har förmodligen pulvermos...Sorry :-)
Trevlig blogg föresten, jag är inne lite då och då och kikar. Hejhej!
Skicka en kommentar