2007-02-24

Sur

Innan vi flyttade hit köpte jag en hel årsförbrukning linser, för att jag åtminstone skulle slippa oroa mig för det - det skulle säkert finnas tillräckligt med andra saker att fundera på när vi väl bosatt oss i det stora landet i väster.

Eftersom jag har färgade linser, valde jag lite olika färger; gröna, bruna, blå och två aqua. Just de som var i aqua tyckte jag var jättefina och efteråt ångrade jag att jag bara beställt två par av dem.

Men jag tänkte som så att jag kunde spara dem till något speciellt tillfälle och detta tillfälle kom häromdagen. Då ser jag datumet på burken har gått ut!! Om jag köper en årsförbrukning ska jag väl få linser som räcker hela denna tid och inte blir dåliga efter knappt en tredje del av tiden gått?!?

Jag blev SUR och försökte ha linserna i alla fall - men det går fan inte. Det skaver och det är tydligt att linserna är dåliga. Fick slänga bägge paren aqua. Alla de andra är OK. Det är ju själva F-A-N!

Så nu får jag byta linser imorgon igen och den här gången blir det ett par bruna.

------

En annan sak som jag blev sur (nä sur var väl fel ord, obehagligt överraskad är väl bättre) när jag hörde är att skolorna varje år splittrar alla klasser och gör nya, så barnen får nya klasskompisar varje år! Helt otroligt. Och jag som var bekymrad över att barnen inte skulle ha samma lärare nästa år...

------

Nu har halva tiden gått. Om en vecka är J hemma igen.
Det har gått ganska bra hitills, men idag när vi var på festiviteter med killarnas skola i parken, stack längtan mig i hjärtat som en kniv. Det finns tillfällen jag vill flytta hem igen väldigt mycket. Idag var ett sådant tillfälle.

Förhoppningsvis känns det bättre imorgon, då ska vi åka till en bondgård med Svenska Skolan. Jag måste säga till P och T att jag är så glad att de finns här för mig. De är så otroligt snälla och gulliga. Får se om jag fixar att säga det utan att börja lipa.

Andra bloggar om: , , och .

2 kommentarer:

Ing sa...

amsjHej Victoria. Jag tyckte också det var helt märkligt och helt åt skogen när jag fick veta att alla klasser på sex-åringens skola splittas upp varje år. Och på sätt och vis tycker jag det fortfarande, men nu tycker jag nog att det inte bara är dåligt. Framför allt så gör nya klasskompisar att man lär känna många barn, inte bara de i hennes klass, det verkar bli mer av skolgemenskap än av klassgemenskap. Jag har bekanta med äldre barn och de tycker det är jätteskönt att de känner många av de andra barnen på skolgården och på eftermiddagsaktiviteterna, inte bara de i ens egen klass, för många har de gått med i tidigare årskurser. För sex-åringens del så behöll hon tre tidigare klasskompisar från Kindergarten och de tydde sig till varandra väldigt mycket de första veckorna, men sedan började de släppa taget litet mer. Och bästa kompisen från Kindergarten leker hon alltid med på rasterna, fortfarande.

Annie alias UFOt sa...

Min dotter går på internationell skola, stöpt i amerikansk modell. Samma sak gäller här med klasser som splittras varje år. Förklaringen som jag fått är att detta lär motverka gängbildning. Inte vet jag. Men som ing säger kan det ju ger mer skolgemenskap än klassgemenskap.