2009-01-14

Dramatiskt värre

Igår kväll var det värsta dramat här hemma i lugna förorten. Ibland har jag undrat om det nånsin händer saker här, det är som Stepford känns det som. Alla är så perfekta hela tiden, har vita staket, välmanikyrerade naglar och två och en halv välartade ungar. Det är alltid tyst och lugnt här.

Men inte igår kväll. Vi satt och tittade på en film, när jag plötsligt hörde illtjut utanför fönstret. Det lät som om det var en katt som skrek, riktigt högt ni vet som när de slåss. Jag går för att se vad det är som låter och ser plötsligt ett litet barn försvinna runt knuten mellan grannens och vårt hus.

Ungen springer och skriker i högan sky. Jag efter, som tur var hade jag redan mina tofflor på mig. Jag ropar efter henne och frågar vad det är, har hon ont, är hon vilse, vem är hon?

Hon kommer fram till mig och jag lyfter upp henne. Hon kanske är tre-fyra år, pratar dålig engelska och verkar inte veta var hon bor eller vad hennes mamma heter. Jag tar in henne och sveper om en filt, hon är ute i pyjamas, är blöt om fötterna och darrar av köld eller rädsla, det kan jag inte avgöra. Hon pratar virrigt, ena stunden verkar hon veta att hennes mamma skjutsar pappa till flygplatsen, i nästa säger hon att mamma ramlat i trappen.

Jag ser framför mig att hennes mamma ligger död någonstans.

Vi går ut och letar efter hennes hus, till slut kommer vi fram till att hon måste bo ett par hus bort, det är en familj som är relativt nyinflyttad och jag har ingen koll på hur barnen ser ut även om jag pratat med mamman ett par gånger.
Det lyser i huset och jag knackar på dörren. Inget svar. Dörren är olåst så jag går in, fortfarande med flickan i famnen. Ingen svarar när jag ropar om någon är hemma. Tack och lov ligger ingen mamma med bruten nacke i trappan. Alltid något.

Vi bestämmer att vi ska gå in till ett par andra grannar, kanske de vet vem flickan är? Det visar sig att de har mobilnumret till kvinnan vi tror är flickans mamma, och mycket riktigt är det hon. De vänder hem igen och filckan återförenas med sin familj. Vad jag inte förstår riktigt är att det kommer in fyra vuxna från bilen som just anlänt. Var de verkligen tvungna att åka allihop för att lämna av på flygplatsen, och lämna barnen ensamma hemma? De säger att dörren var låst när de åkte, men även en treåring kan öppna ett sådant enkelt lås!

Tänk om inte vi hört henne! Tänk om hon ramlat i vattnet och drunknat?
Ibland undrar man vad folk tänker med. Eller om de tänker överhuvudtaget.

Nu slutade det lyckligt den här gången. De hade tur.
Det hade lika gärna kunnat sluta illa. Riktigt illa.

17 kommentarer:

Fundersam Cecilia sa...

Men gud hur kan de bara lämna sitt barn ensamt hemma.Otroligt.Så det händer alltså värre grejer i området än en soptunna som står framme,eller en hoppmatta i trädgården.Det här klår ju allt hundra gånger om.Undra vad som händer härnäst?!
Tur att ni var hemma!
Kramar

Jessica sa...

Ibland forstar man inte alls!
Också tur att det var just ni som hittade henne....

Saltistjejen sa...

Men fy vad läskigt!!!
Jag skulle aldrig lämna ett barn ensamt hemma när det är så litet. Inte enbart för att ngt kan hända, men också för att om barnet vaknar och inser att ingen förälder är hemma kan det ju bli skräckslaget och tro att ngt hänt föräldrarna.
TUR att ni hörde och såg henne! TUR att inge hemskt hände.
Kram!

anna of sweden sa...

Ibland blir man rädd. Hur i hela friden kan man lämna en treåring ensam hemma - låst dörr eller ej.

mallan sa...

Men jösses! Jag förstår inte hur man kan lämna barn ensamma hemma. Tur att ni var vakna och hörde/såg och kunde "rycka in"! Helt makalöst!

Tänker på att ni får skriftlig varning för att vattenslagen syntes från vägen, det är ju värre än det här, verkligen... *suckar*.

Kram!

Fritt ur hjärtat sa...

Oj, man blir ju matt, och arg. Vilken tur att det var du som fann henne, skumma typer läser man ju om. Å vadå dörren var låst! Tänk om det börjat brinna då hade de låst in henne i branden... nä nu ska jag lugna ner mig...

Petra H sa...

Men usch, vad otäckt!! Och vad hemskt att de lämnat barnet ensamt hemma - hur är man funtad om man lämnar en 3-4-åring ensam hemma??
Men tur att historian slutade bra, får hoppas att de aldrig gör så igen...
Kram

Desiree sa...

Vilken tur att lill tjejen stötte på dig och fick hjälp. Jag kan bara hålla med om att det verkar otroligt oansvarigt att sticka iväg och lämna ett så litet barn helt ensam. Det är ju för j-kligt helt enkelt. Tur att det blev ett lyckligt slut. Hoppas att föräldrarna lärt sig en läxa nu.

Emmama sa...

Hoppas de insåg av detta att barnet är för litet och inte klarar av att vara ensam. Och tänk om huset börjat brinna och barnen varit inlåsta (vilket de ju tyckte var bra eftersom barnet ej ansågs kunna öppna dörren)... Skrämmande.

Batteris sa...

Men fy vad läskigt! Gud vilken tur att allt gick bra!

Maria sa...

Men oj, lämna en sån liten ensam hemma! Tur att det inte hände något värre i alla fall...

Annika sa...

OJ! Jösses!
ja det var DRAMA!
Stackars lilla unge. Så hemskt det måste ha varit för henne. Vilken skräck och ångest.
Tack och lov att DU hörde henne och tog hand om henne.
OCH att ni kunde klura ut var hon bodde.
Mkt egendomligt att man lämnar småbarn hemma ensamma. Mycket konstigt.
Antar att ni kommer att hålla ett vakande öga över dessa nya grannar nu.
Kram!

maisoui sa...

VA? Lämnade de barnet själv? Folk är ju fullständigt dumma i huvudet.

Kerstin sa...

Det låter ju helt vansinnigt. Hur tänkte dom? Ibland förundras man över människor och dess beteende.
Tur i alla fall att allt gick bra och att du tog hand om henne.
Ha en riktigt fin helg.

Sandra sa...

Uscha... stackars liten som blir lämnad själv sådär... Hur kan man bara göra så?! Tänk om nåt värre händer...

Tur för flickan att du hittade henne!

*kram*

Jemayá sa...

Vilken tur för den lilla flickan att du reagerade och tog hand om henne. Ibland känns det som om det är lite väl mycket kontroller och rådgivning och lagar hit och dit här i vårt land, men då vet också de flesta vad som krävs när man har barn.

Marianne sa...

Tur att det var just du som hittade henne! Men egentligen tycker jag det var lite synd att ni hittade hennes hus och föräldrarna så snabbt, för de där föräldrarna skulle behövt få sig en sittopp av polisen. Alltså verbal sittopp menar jag. Så att de fick en ordentlig minnesbeta och fick veta av myndighetspersoner att man inte får lämna barn ensamma! Så oansvarigt! Hur korkad får man vara?