2011-01-01

2010; sammanfattning av året

Januari
Året börjar med kyla, två plusgrader är inte mycket minsann. Det hann bli mitten av januari innan temperaturen skärpte sig så vi kunde sitta ute på baksidan och äta lunch utan att frysa häcken av oss.
Isak åker på skolresa till Washington D.C. med massor av andra femteklassare. De hinner se mycket på de korta dagarna de är där och han har mycket att berätta när han kommer hem.
Jag sydde ett lapptäcke som jag faktiskt blev riktigt nöjd med.

Februari
Första veckan i februari är det årsmöte för SWEA South Florida, som vanligt gör jag missen att inte tänka på att det kan vara kallt inomhus och tar inte med vare sig långärmat eller sjal och fryser mig igenom mötet. Jag blev anfallen av en lampa och fick en rejäl bula. Den 22:a hämtades nya missen LeeLoo hem från adoptionscentret.

Mars
Vi har köpt landets största byrå (den väger en bit över 100 kilo) och den ska krånglas upp på övervåningen. Tilltaget lyckas utan att något slår ihjäl sig, det tackar man för. Jag är anmäld på en Nikon-kurs nere i Fort Lauderdale men jag måste tyvärr erkänna att den inte var något vidare.
Min mamma och Johans föräldrar kommer och hälsar på.

April
Vi njuter i solen och våra gäster är fortfarande kvar.
I mitten av månaden bryter helvetet löst. Jag har varit oförklarligt trött och svag en längre tid, blött näsblod och fått stora blåmärken väldigt lätt. Efter otaliga provtagningar blir jag diagnostiserad med lymfom (alltså cancer i benmärgen).

Maj
Hela månaden går åt till operation (de tar bort en lymfkörtel i högra armhålan för att kolla exakt vilken form av lymfom jag har), provtagningar och blodtransfusioner. Jag ligger inlagd på sjukhus i flera omgångar och jag får cellgift för första gången. Det kommer totalt bli 21 cellgiftsbehandlingar innan året är slut. Mamma och svärföräldrarna åker hem och blir avbytta av min syster Sarah med make Mikael som kommer. Såret i höger armhåla blir infekterat och jag måste opereras igen och såret blir stort, jättestort. . Jag får en WoundVac, en sorts sug som sätts fast över såret. Det är besvärligt att duscha för den får inte bli blöt. Tre veckor efter första cellgiftsbehandlingen börjar håret ramla av

Juni
Min pappa Benny kommer över och tar med sig Isak och Elias till Sverige. De ska tillbringa hela sitt sommarlov där. Det kommer bli fruktansvärt tomt utan dem, men det här är det bästa för både dem och oss. Jag vill inte att de ska behöva se mig så här.
I slutet av månaden blir jag äntligen av med WoundVac:en, totalt tror jag att jag hade den i sju veckor.

Juli
Första veckan i juli får jag en Ommaya reservoar inopererad i huvudet. Den ska jag få cellgift i två gånger varje vecka ett tag framöver. Nu slipper jag att få giftet i ryggmärgen som jag fått tidigare. Jag påbörjar också en omgång starkare cellgiftsbehandlingar där jag måste ligga inne på sjukhus.
Jag fick en väldigt elakartad urinvägsinfektion, en som tur är får vi tag på min doktor, som skriver ut starka tabletter så smärtan försvinner nästan omgående är jag väl fått dem.

Augusti
Jag piggnar till så bra att jag åker med på studiebesök med SWEAdamerna till ”Oasis of the Sea”, ett jättestort kryssningsfartyg. Killarna kommer äntligen tillbaka från Sverige i sällskap med min mamma. Vad de har vuxit (killarna alltså, inte mamma)!!
Johan och jag firar tolvårig bröllopsdag med smarrig middag ute. I slutet av månaden är mitt sår under armen äntligen läkt, hurra!

September
Mamma åker hem efter en dryg månad, det blir så tomt, så tomt. Hela månaden är en ändlös sträcka med provtagningar, cellgiftsbehandlingar och annat elände. En ljusglimt kom dock: i slutet av månaden börjar håret växa lite, lite grann igen.

Oktober
Vi åker på bröllop i Seattle, det är roligt men väldigt tröttande. Halloween kommer och vi pyntar och grejar. Sarah och Mikael är här igen och hälsar på, de är så roligt att få besök!
Jag fyller år, men 42 är väl ingen ålder!?

November
Inget särskilt händer om man bortser från att jag fick min allra sista cellgiftbehandling.

December
Vi går på IKEAs julbord, jag är med på SWEAs julbasar (står i köket och gör mackor som ska säljas) och på eftermiddagen är det dags för luciatåget. Otroligt roligt men samtidigt väldigt tröttsamt.
Jag är inne för mitt sista benmärgsprov och nu är det bara att vänta.
Det är svinkallt ute och vi trotsar närvaron av två katter och sätter upp julgranen.
Den 20:e december kommer äntligen, äntligen beskedet vi väntat på: JAG ÄR FRISK!

12 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Å Vic!!!
jag blir alldeles tårögd av din årskrönika. Så otroligt mycket oro, ängslan, rädsla, ångest men också MOD, STYRKA, KÄRLEK och Jävlaranamma som ryms under dina senaste 12 månader. Det är svårt att greppa. Nästan svindlande för en som "stått utanför" även om jag följt din resa här på bloggen.
Nu önskar jag er ALLT GOTT under 2011!!!!!!
Och maken till hjältinna finns ju knappt! Minns detta när det känns trist eller tungt eller bara långtråkigt i vardagen.
TUSEN KRAMAR!!!!!!

Sarahs sanningar sa...

Ja, herrejösses vilket skitår! Men nu blir det bara bättre!
Jag längtar så efter att få träffa min friska syster.
Kram!

ExPIAtriate sa...

Hej Victoria, måste erkänna att jag kikat in lite snabbt via Saltistjejen men först nu tagit mig tid att läsa mer i din blogg! Och vilken årskrönika, jag fick tårar i ögonen! Grattis till beskedet att du är frisk och vilken start på det nya året!
Ser fram emot att följa din blogg!
Kram! Pia

Anna, Fair and True sa...

Tänk vad mycket upp och ner på ett kort år, och egentligen på några få månader! Nu är det bara UPP under 2011!

SweFlo sa...

Vilken resa det har varit! Jag är fortfarande så jäkla glad över ditt positiva resultat nu innan jul, SÅ glad att detta har fixat sig så du kan slippa allt elände. Stor kram och förvissning om att du kommer att få ett strålande 2011!

anna of sweden sa...

Vilket år du hade! Skönt att att det slutade så bra och att du nu har ett nytt friskt 2011 att se fram emot!

Stor kram!

Annika sa...

Nog har du haft ett helvetesår, Vic!!
Fy fan!
OCh du har varit så duktig som orkat ta dig itgenom alla tuffa behandlingar (inte för att du hade ngt val, men...)
TACK för att du skrivit så öppet på din blogg om det hela.
OCH tack gode tid att du är frisk nu!!
Vilken julgåva!!!
NU ska 2011 bli så mkt bättre.
KRAMAR!!!

Desiree sa...

Du har haft ett riktigt tufft år men det bästa är att det slutade gott! Jag är sååå glad för din skull att du nu är frisk. Att du till fullo kan njuta av 2011 som precis börjat. Du har varit så stark och modig. Jag önskar dig ett riktigt riktigt gott 2011 vännen.
Kram!!

Helen sa...

Hej, jag har följt din blogg ett tag härifrån Sverige och jag kan bara säga att jag är såå glad för din skull!! Kramar från Helén

Stephanie sa...

Det är mycket på ett år. Man blir påmind att ta vara på dagen, hur vardaglig den än är. Nu har vi fått nyheter att det börjar en liknande resa för min pappa's fru, som är som en mamma till mig. Tar vara på dagen. Kram!!

mallan sa...

Å Vic! Vilket år det var 2010...

Jag beundrar dig så jag blir tårögd bara vid tanken på hur det haft det och vad ni gått igenom. Bästa friskbeskedet gör mig fortfarande glad!

Heja dig och heja 2011! Det kommer bli ett bra friskt år!

Stor kram!

Anonym sa...

Det var ett ruffigt år det.
Men nu blir det ju bara bättre och bättre!!
Önskar dig Lycka 2011!!
Frid, fröjd och friskhet!
Kramkram!