Snart är det över

Minnesgoda läsare kommer ihåg att jag har en sk. Ommaya reservoir inopererad i huvudet. Där fick jag cellgift direkt in i de vätskefyllda delarna av hjärnan och anledningen till detta var att det misstänktes att cancern hade gett sig på hjärnan eftersom jag plötsligt började hallucinera.
Jag såg saker (flugor och rök som kom ut ur ventilationen), pratade med människor som inte var där och såg fantastiska djurmönster i det mönstrade golvet inne på toaletten och blommönster i taket. Jag tror också att jag hörde musik ur ventilationen men förstod inte då att det inte var på riktigt. Jag trodde att någon rumsgranne hade sin radio eller TV på för högt.

Hursom. Cellgift fick jag och fanns det någon cancer i huvudet så är det effektivt förgiftad nu och helt väck. Men ommayan sitter kvar, som en bula uppe i huvudet ovanför mitt högra öga. Bulan syns inte alls, särskilt nu när jag har kort hår som jag fluffar lite med så det inte är platt. Men jag vet att det finns där och det är ingen trevlig tanke att något sitter där i hjärnan.
Så därför vill jag ta bort den, även om det betyder att håret måste av.

Jag hade tid hos "min" kirurg idag på förmiddagen och fick tid för operation på måndag! Han är så gullig, kirurgen, snäll och alltid glad (undrar om man måste vara det för att vara kirurg? Hon som tog bort min lymfkörtel var också superglad och snäll jämt) när man kommer. Var jag rädd och orolig innan så är det som bortblåst efter att ha pratat med honom.

De ska ringa för tid för PreOp, dvs de vill ta blodbrov, urinprov, blodtryck och så någon sorts röntgen (vet inte vilken, tyckte hon sa bröströntgen men det låter tokigt, det är ju inte där de ska operera. Låter troligare med skallröntgen...).
Som med så mycket annat här inom sjukvården (åtminstone enligt min erfarenhet) går det mesta fort och det är inte månadslång väntan på att få tid för operation. Tacksam!!

Och nu över till något helt annat.
Imorgon ska vi in till svenska konsulatet i Fort Lauderdale, det är den ambulerande pass-stationen som kommit till oss och killarna behöver nya pass. Det är verkligen superbra att vi kan fixa passen på konsulatet och inte behöver åka upp till Washington (även om Washington är mycket fint, men inte i februari!!) för att ordna passen.

Nehej. Tillbaka till vardagen igen. Bäst att dra igång lite tvätt.
Den här tjejen vet hur man roar sig, ska ni veta.