2012-07-19

Är man ett blindstyre så är man

Jag har länge vetat att det är dags att köpa nya kontaktlinser. Varje gång det är dags att byta tänker jag på det och i nästa sekund så är det bortglömt (teflonminne, hej hej teflonminne!) och jag kommer inte på det förrän nästa gång det är dags att byta. Imorse när jag skulle peta i linserna upptäcker jag att det liksom fattas en bit på den ena linsen, det ser nästan ut som om någon tagit ett rejält bett i den. Inser att det förmodligen beror på att linsen hamnat snett i linsburken igår kväll och jag skruvat på locket och linskanten knipsats av utan att jag märkt det.
Får en irrationell rädsla att den saknade lilla linsbiten är kvar i mitt öga och ligger någonstans där jag varken kan se den eller känna den. Skräcken! Den kommer ligga där och skava helt lömskt till hela hornhinnan lossnar och jag blir blind! Jag tittar och tittar men hittar inget. Ger upp och ska ta fram ett par nya linser och upptäcker att det ÄR DET ALLRA SISTA PARET!! Oj oj.

Jag har redan kollat upp lämplig optikerkedja så jag tar på glasögonen och drar dit på vinst och förlust. Kanske har de tid för mig redan nu på förmiddagen? Jomenvisst, det har de minsann och det på rödaste momangen.
Optikern är väldigt trevlig men när han hör att jag börjar behöva lite längre armar för att kunna läsa så säger han att det är helt normalt i min ålder. Hrmpf. Som om jag skulle vara lastgammal! 43 är väl inte särskilt gammalt!?

Nåväl.
Han ger lite olika förslag på lösningar, bland annat att jag skulle ha en lins som jag skulle se bra med i ena ögat och så en som jag skulle se bra att läsa med i det andra ögat. Eh? Befängt. Sen föreslog han bifokala linser (heter det så på svenska??) men jag misstänker att de kostar många pengar så det går också bort. Vanliga linser it is.
Jag får prova ett gäng av en sort som jag aldrig haft förut, färgade skulle det ju vara för det har jag haft många år och har svårt att tänka mig att ha min naturliga ögonfärg igen. Döm om min besvikelse när det inte ser klokt ut, varenda lins jag provar är jätteful! Det är ingen heltäckande färg som jag är van vid utan någon sorts spräcklig färg som gör att ögat ser helt sjukt ut.
Det är bara att bita i det sura äpplet och ta de ofärgade linserna.

Jag köper linser för ett helt år och får då ett presentkort på hundra dollar om jag ska köpa ett par nya glasögon! Smutt! Så efter semestern är det jag som stegar in och köper ett par nya glajor. Hundra dollar är hundra dollar och de ska icke brinna inne som så många andra presentkort och rabattkuponger har för vana att göra.

Så nu är det slut på häftiga aquafärgade eller klargröna ögon, åtminstone ett år framöver. Hej ljusblå med gulbrun kant runt pupillen. Det var länge sen vi sågs!

2 kommentarer:

Desiree sa...

Jag har också linser och trivs jättebra i dem. Har haft linser i hur många år som helst. Men jag har aldrig provat färgade linser. Jag tror nog att du kommer att vänja dig vid de ofärgade också. Du kanske ser att du har snyggare ögonfärg än vad du trott. I början gick vi till någon optiker vid jobbet i Alabama men sista åren gick vi till optikern som Costco har och det var toppen. Så om du vill prova en annan optiker och andra linser så kan du gå dit nästa gång.Vi köpte också glasögon på Costco och var mycket nöjda med dem. Underbart att få hundra dollar rabatt på glasögon. Låter bra.
Kram!

maria sa...

Usa är verkligen rabattkupongernas land...Vi fick ju det vart vi än gick nästintill när vi var där....Men en rabattkupong som jag utnyttjade flera gånger var faktiskt inne på Nordstroms...blev ju jätteskillnad...Åså vet jag att vi utnyttjade inne i mataffärer också...Synd att det inte är så i samma utsträckning i Sverige,,,,