...till gårdagens "arga blog" är att jag naturligtvis vet att det finns människor som har till exempel dyslexi. Det är inte dem jag är irriterad på.
För övrigt var det flera som kommenterade inlägget nedan att det förmodligen hade med det myckna SMS:andet och chattandet att göra och det håller jag fullt och fast med om. Idag är jag inte så ilsken längre. Men så har jag inte varit inne på Nickititas blog och läst heller... ;o)
Andra bloggar om:
dyslexi, SMS och chat.
3 kommentarer:
Läste precis ditt arga inlägg och jag håller helt med dig. Det där exemplet var riktigt jobbigt att läsa.
Vilken tur för mig att du inte är irriterad på mig som inte kan stava, jodå - jag har intyg att jag är dyslektiker..."ler"
Men allvarligt talat, jag blir också väldigt irriterad på de som bör KUNNA stava och struntar i det. Det är ju som att ha fått en present och strunta i att använda den. Vad jag inte skulle ge för att slippa komma ihåg, utantill vilka ord jag inte kan stava till och konsultera min inplastade lista här på skrivbordet.
Fia: Preciiiis! Om man inte kan stava så är det en sak - det man kan lära sig, åtminstone till en viss grad om man är dyslektiker. Men om man gör det till en "stil"... Morr!
Skicka en kommentar