Jag har fått en släng av den allra värsta sortens skrivkramp. Inget känns roligt eller tillräckligt intressant att skriva om. Inte ens fenomenet skrivkramp känns kul att skriva om och då är det illa.
Kan bara meddela att det är äckligt varmt (nähä!? surprise!) och att jag har lagat korv med stuvade makaroner till lunch idag.
Lång och jag spelar Rock Band på XBoxen så det ryker och det är attan så kul.
I söndags var hela familjen i Miami och kollade på basket (för första gången i mitt liv!). Lotten hade varit bra att ha där för jag begrep mycket lite av det hela, fast jag förstod när det blev mål och om det var ett snyggt sådant och det är ju det viktigaste vad jag förstår.
Det var inte en basketmatch i dess egentliga mening eftersom det var en välgörenhetstillställning och lagen var "Old school" respektive (ja, ni gissade det) "New School". När vi kom dit hade det varit party halva eftermiddagen redan och hiphopmusiken dånade så jag höll på att bli döv.
Besökarna var till 90% afrika-amerikaner (vad det såg konstigt ut nu då, heter det så på svenska? African-americans heter det här i alla fall, om man inte vill bli kallad rasist och få på käften), 8,5% latinamerikaner och så resten familjen Stenfelt, typ. Inte undra på att vi kände oss en smula bortkomna.
När vi väl kommit in på arenan och hittat våra platser fick jag alla mina värsta och elakaste fördomar bekräftade på en och samma gång.
Och här kommer de:
En kvinna av afrika-amerikanskt ursprung är antingen
a. stor som ett hus men har kläder som är ett par nummer för små, perfekt make-up, långa naglar, håret fixat i de mest fantasieggande konstellationer och för sig som om hon är slank och otroligt vacker
eller
b. ÄR slank och otroligt vacker samt det övriga i punkt a.
Alla små flickor som jag kunde se hade hela huvudet fullt av flätor och pärlor. Undrar hur de får såna små töser att sitta stilla tillräckligt länge för att fläta alla dessa flätor? Slår dem medvetslösa? Ger dem Valium? Sätter dem framför "Hitta Nemo" på TV:n?
Dessutom verkade alla inne på arenan gilla hip-hop eftersom det i pauser och time-outer var diverse små uppträdanden av lokala förmågor och dessa rev ner vrål och applåder av ofantliga proportioner medan familjen Stenfelt satt som fågelholkar.
Hursomhelst var det hela trevligt, fast jag tycker att vi ska åka och se en "riktig" basketmatch någon gång, det här var mest uppvisning och ingen strid på liv och död direkt.
Se där, se där, det blev ju ett riktigt inlägg i all fall!
Det var förresten länge sen jag hade en Dagens Själv så det blir en Häromdagens Själv idag:
Kolla in halsbandet av sötvattenpärlor jag köpte på Maui! Oooh, fint! Här är det virat fyra gånger runt halsen men man kan ha det hur kort eller långt man vill.
Dessutom finns några foton från Sverigeresan att beskåda i fotodagboken.
Andra bloggar om:
skrivkramp, XBox, basket, fördomar och Florida.
10 kommentarer:
För att ah skrivkramp tycker jag du är riktigt kreativ!! :-)
Kul med basketen. Vi var på basket här i MSG (Madison Square Garden) för ett par år sedan och jag tyckte det var dötrist... Särskilt publiken. Det var noll "go" alls. Visst en del snygga mål och snygga fintar såg man ju såklart på planen, men det var liksom ingen bra "känsla". Ingen hejade och skrek. Näe, tacka vet jag hockey! De två matcher jag varit på här har varit superkul! Riktigt drag på lektarna och supertaggade Rangersfans.
Det var dock kasnke helt annorlunda på er basketmatch?!?
Iallafall var det kul att läsa dina "fördomar"!! hahaha, jag har faktiskt FÅTT fördomar sedan jag flyttade till USA om den "svarta kulturen". Detta eftersom det tyvärr väldigt ofta visar sig att jag inte förstår mig på deras sätt att kommunicera. vare sig med varandra eller med andra, typ mig... Väldigt ofta är de sååå "aggro". T o m väldigt oartiga och skrikiga eller bara med den där superneggo attityden. Trist. Fast det kasnke är ett NYC-fenomen å andra sidan??
Håller däremot med om att väldigt många svarta och latinamerikanska kvinnor berkar bry sig mycket om just naglar och hår!!!! Alltid snygga och välmanikyrerade naglar (ofta lösnaglar i ngt mönster och med speciella färger).
Och jag tror att det kallas "afroamerikaner" på svenska????
Jättefint halsband förresten! och även färgen på din tröja gillar jag skarpt!
Själv sitter jag och är lite sunkig idag. Gammal t-shirt som nog luktar uppkastad sur mjölk... och ett par gamla shorts. Men det är itne så stor vits med andra kläder så länge man är hemma eftersom Ella envisas med att spotta mjölk på mign hela tiden... Så jag har nu börjat köra "ta-på-mig-ngt-rent-o-snyggt-2-min-innan-jag-går-ut-tekniken". Annars blir det alltför många ombyten innan jag hinner ut. Haha, därav inga bilder på mig på min blogg, utom när jag faktiskt ÄR ute...! ;-)
KRAM!!
Shit vilken lång kommentar det blev insåg jag nu!!
Sorry!!!!!!!
Den är skriven i omgångar så jag insåg inte riktigt hur lång den blev...
Just say when, så kommer jag som ett skott och förklarar basket!
Jag tror att vi alla lider av skrivkramp emellanåt. Det är ju ändå semestertider just nu så det gör ju inget om du inte har full fräs på bloggen med inlägg. Jag tror att skrivkramp är något som går över av sig självt. Ibland behövs kanske en paus för att inhämta inspiration. Ditt halsband i pärlor är superläckert! Jag gillade det skarpt. Måste vara riktigt långt eftersom du kan vira det så pass många varv. Jättefint som sagt. Kul med basketmatch fast själv är jag inte alls mycket för att kolla på sport men det blir ju roligare då man får se det live istället för på tv.
Du hade ju tidigare skrivit en del tips om Disneyworld har jag för mig. Skulle du kunna skicka mig länken till detta blogginlägg. Jag skulle bli jätteglad. Det verkar som vi är på väg dit i oktober med en vän från Sverige som kommer och möter oss där. Jag tar därför tacksamt emot tips om de där expressbiljetterna som gjorde att man kunde gå före i kön och vilken av disneyparkerna ni var på och vad ni gillade bäst osv. Liksom andra bra att ha tips.
Å, jobbigt med skrivkramp, den kommer ju då och då :( Hoppas att den släpper snart!
Skickar en stor kram, inte för att det hjälper, men ändå :)
Fint halsband! Nu ska jag kika på korten!
Kramar!
Afro-amerikan heter de ;)
Trist med skrivkramp - men som någon annan skrev, för att ha skrivkramp tycker jag du verkar oerhört kreativ ändå...
Blev så full i skratt när jag läste ditt inlägg. Jag kom nyss ner från Mathildas rum. Där har jag suttit i hennes säng och flätat hennes hår i småflätor (inte rikigt så där som afro-amerikaner brukar ha iofs) för hon ville ha änglahår i morgon. Gissa vad hon gjorde under tiden? Såg en film som hon inte sett på säkert ett år... Hitta Nemo. Komiskt!
*kram*
Jag kan bara instämme med tidigare talare, för att ha skrivkramp glöder pennan som bara den tycker jag :)
Basket har jag aldrig varit på, tycker den sporten verkar astrist. Reglerna fattar jag inte heller. Men det verkar ju vara stor grej runt omkring, publiken, hip hopmusiken och allt annat du skriver om.
Jättefint smycke, örhängena också!
Saltis: Ja, just när de spelade vart det tvärtyst - det tyckte jag var SÅ konstigt! Inget gap och skrik som man var van vid. Vet inte om det är så på riktiga matcher också eller om det bara var just här.
Förresten, jag gillar långa kommentarer! :) Kram!
Lotten: Wooooooh! Tack!
Desiree: Jepp, halsbandet är jättelångt, vet inte riktigt hur långt men det är väldigt många pärlor. Egentligen hade jag tänkt att ta isär det och göra flera halsband av det men jag tror inte jag gör det nu. Hoppas att ni hade det härligt på er semester i Florida! Länken du frågar efter finns i en kommentar till ditt senaste inlägg.
sandra: Se där, se där! Det är nog något särskilt med Hitta Nemo i all fall!!:)
Anne: Ja, det var nästan inte matchen som var själva grejen, utan allt runt omkring. Som fenomen var det intressant, men matchen var inget vidare. Roligt att du gillade smyckena, tack vännen!
Skicka en kommentar