Men jag hade faktiskt mina skäl.
Och inte ville han hoppa ut ur brevlådan heller, den lilla rackaren.
2009-05-26
Som ett brev på posten
Om det var någon som tvivlade tidigare så är jag nu nästan helt säkert ansedd som kvarterets stolle. I förmiddags kunde man iaktta svensk dam ute på sin uppfart, fotandes IN I SIN BREVLÅDA.
Men jag hade faktiskt mina skäl.
Och inte ville han hoppa ut ur brevlådan heller, den lilla rackaren.
Men jag hade faktiskt mina skäl.
Och inte ville han hoppa ut ur brevlådan heller, den lilla rackaren.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Ha ha underbart! Tänk att där hade han krupit in och lagt sig. Bosatt sig i er brevlåda. Fick han flytta? Har du värkt honom från hans nya bostad? Synd att drömhuset var för dyrt. Frontmatade maskiner har vi faktiskt och det är definitivt värt sitt pris.
Hur hade den tagit sig in där egentligen??
haha, ja nu fick väl de "fina människorna" slaget ;-) hihi.
Hoppas det går bra med husjakten!
Kram!
Hahahaha, du har grodor och jag har kattungar. Hahahahahahahaha. Nä, jag vill inte byta!
Nä, vilken söt!!!
Desiree: Jag var grym och petade ut honom, men det var av omtanke. Tänk om det kommit en stor, stygg brevbärare och mosade den lille med en katalog?!? ;o)
Mammigranten: Vet inte riktigt, men vår brevlåda har lite dumt lock, så det kan hända att lådan inte var riktigt stängd och att han då såg sin chans att flytta in.
Mallan: Haha, ja, jag försökte att vara så sikret och snabb som möjligt. Så där "jag har alltid min kamera med mig när jag hämtar posten!" typ.
Marianne: Jooooo, jag vill byta!! Ge hit!
Anna, Fair and True: Visst är den!? Vi har paddor också, men de är ena riktiga fulisar.
Haha! Jag kan tänka mig hur det såg ut!
Så söt! Så posten gööör grodor!!! Nu är det bevisat! Olé!
Skicka en kommentar