Insåg när jag vaknade imorse att det är en dryg vecka kvar tills vi ska flytta.
Och - DÄR! - slog ångesten till. Tack så mycket, tack, tack.
Nu får jag leva med dålig mage tills vi flyttat.
Jag är trots allt tacksam att jag är så duktig att förtränga saker.
En vecka är väl inget att bråka om.
Det hade varit värre om jag hade insett det för en månad sedan.
Jag fortsätter att packa. Nu börjar det ta slut på saker att packa och jag plockar lite här och lite där för att få ihop till en full kartong. Det kommer bli jobbigt att veta var kartongen ska ställas i nya huset när det ligger skärbrädor, cykelhjälmar, plåster, pennor, T-shirts och en halv bal toapapper i den.
3 kommentarer:
Vännen det kommer gå så bra så!Jag lovar!
Kram!
Det komemr inte vara några problem alls! När vi flyttade in här väntade jag till sista stunde att packa för jag var dålig. Hamnade på sjukhuset och maken fick frakta över de få lådor jag hade packat, dumpa dem i nya huset och köra tillbaka och fylla på måfå. DET var en KUL flytt! (Och inte hanns det med något städande i nya huset innan vi flyttade in, maken jobbad enonstopp i 2 månader frams till flyttdagen, och jag var som sagt sjuk...)
Saltis: Ni kanske kan komma och hjälpa till...? ;o)Kram!
SweFlo: Hu, det låter inget vidare! Påminner mig om när jag skulle flytta och plötsligt låg på sjukhus med brusten blindtarm! Mina föräldrar och dåvarande pojkvännen fick sköta allt och jag letade i veckor efter grejor i den nya lägenheten! Ha ha!
Skicka en kommentar