2009-08-11

Long time, no see.

Jodå, vi lever.
Vi har ingen internetuppkoppling dock, så nu sitter jag vid poolen eftersom de har gratis trådlöst nätverk där. Killarna badar och sprallar järnet här bredvid, den värsta hettan har gett med sig och det är rätt skönt att sitta här.

Vi har en riktigt jobbig helg bakom oss, skönt att det värsta är över.
Vi hade genomgång av huset klockan tio i fredags morse, vi gick runt och tittade om de förra ägarna hade gjort de reparationer vi efterfrågat och att inte något hade blivit skadat sen vi var där sist. Rundvandringen i huset gick fort och eftersom vi inte hade tid på köparnas mäklarkontor förrän halv tolv, utnyttjade vi tiden med att sitta på golvet i huset och mumsa medhavda enorma kanelbullar och lingondricka, allt inköpt på IKEA förstås.

Påskrivningen av kontraktet gick också bra, även om det var den mest enorma bunt med papper jag någonsin sett. Sen var huset verkligen vårt.

Vi hade bestämt att jag skulle stanna kvar i huset och städa, och killarna skulle åka tillbaka till Savanna, hyra en stor flyttbil och lasta den full med alla våra flyttkartonger. Så jag tillbringade eftermiddagen med att damma persienner, torka ur köksskåp och -lådor samt jaga små babyödlor som hade smitit in och nu fanns på olika ställen i huset.

Framemot sjutiden kom J och killarna med en stor lastbil full av flyttkartonger. Vi lastade av allihop (skulle tippa på att det var runt 170 stycken) och ställde dem någorluna organiserat i garaget. Tack och lov för trebilsgarage, säger jag bara!
Sen var klockan elva och vi hade inte ätit något sen lunch. När jag blir tillräckligt hungrig mår jag illa och kan inte äta, så när vi stannade vid McD kunde jag bara äta två tuggor på min kycklingburgare innan jag trodde att jag skulle kräkas. Det fick räcka med vatten.
Sen körde jag J´s bil hem tillsammans med Lill och J körde lastbilen tillsammans med Lång. Jag var supertrött och rädd att somna, men vi kom fram till Savanna i ett stycke, Lill och jag. Vi väntade på de andra på parkeringen vid klubbhuset eftersom de sagt till att vi inte fick ha en sån stor bil parkerad på uppfarten. J dröjde och problemet visade sig vara att han inte fick komma in genom grindarna. De hade inte informerat om att man inte fick köra in en sån stor bil efter klockan åtta på kvällen och vid det här laget var ju klockan äver tolv!
Det var bara för oss att köra ut igen genom grindarna. J parkerade bilen på parkeringen som hör till skolan som ligger vid vårt community och vi hämtade dem där. Sen åkte vi hem och la killarna och åkte och hämtade Märtan eftersom J inte ville att den skulle stå vid biluthyrningen över natten. Stället hade sett lite ruffigt ut och han var lite orolig att bilen skulle bli vandaliserad eller rent av stulen. Oron visade sig vara obefogad eftersom det låg en restaurang bredvid som tydligen hade värsta showen på kvällarna, det var fullt av människor och fullt av bilar på parkeringen. Det fanns inte en chans för någon att göra Märtan illa! ;o)Vid det laget hade det lugnat ner sig så pass i magen att jag kunde lägga mig i sängen och få ett par timmars sömn. Vid halv sex var jag uppe igen.

Halv sju väckte jag J så vi kunde åka och hämta lastbilen, vi ville ju komma igång med lastningen så fort som möjligt. Lastbilen stod kvar på skolparkeringen men sen tog det stopp. Det visar sig att man inte får ta in stora lastbilar innan klockan nio på morgonen och det hade vi inte heller fått veta. Helt hopplöst. Det var bara att parkera lastbilen igen och åka hem med oförrättat ärende. Jag ringde till snälle A som lovat att hjälpa till för att han inte skulle dyka upp för tidigt.

Vid nio hämtade vi sen bilen och A kom och hjälpte till med lastningen, det hade vi aldrig klarat själva med alla tunga soffor och vitrinskåp.

Thank you A, you are a life saver!!

När bilen var lastad tackade vi A för hans hjälp och åkte upp till vårt nya hus.

Fortsättning följer....

11 kommentarer:

A home far away sa...

Wow ,låter som en hektisk dag:)

Hoppas allt är bra med dig!
Kram Gunilla i Singapore

Sarah sa...

Herrejösses vilka bestämmelser! Jag får lite Gestapo-vibbar...
kramar S

KARLAVAGNEN sa...

Gode Gud! å jag som tyckte att Nederländarna var jobbiga med fåniga regler. Jänkarna ligger inte långt efter!

Marianne sa...

Så nu är ni på plats i nya huset?!?! Det låter i alla fall som om cirka hälften av jobbet är gjort, och med tanke på att just möblerna är en av de jobbigaste grejorna eftersom de är så tunga, verkar ni ha kommit LÅNGT!

Lycka nu till med allt i fortsättningen!
Kram!

Anonym sa...

oj, vilken tuff flytt. Imponerad att ni skötte allt själva. Hade ni bara hjälp av en person till?! Hur klarade ni er! Denne A borde ha ett stort pris för sin insats.
Hälsningar från Kiddan (mitt googlekontor funkar inte så jag får lägga in inlägget anonymt)

Saltistjejen sa...

Oj vilken flytt!!!
Knäppt att ni inte fick veta det där med parkeringen tidigare. Om deras tider menar jag.
Hoppas nu allt går bra med uppackning och inboning!
Kram!

Anonym sa...

Milde tid, jag trodde jag hade det jobbigt mer vår flytt, men du slår mig verkligen med hästlängder!!!
Hoppas du får ta igen dig lite snart. Själv har jag gjort en paus med uppackningen en hel dag - härligt =)

Anne sa...

Puh, vilken helg!!!
Men ni överlevde och har nu flyttkartongerna i garaget. 170st, det var inte lite det. Men vad skönt att ha dem på plats nu och möblerna inburna. Visst är flytthjälpt uppskattat, några extra händer som kan hjälpa till att bära tunga grejer. Det betyder mycket, så förstår att ni uppskattade A's hjälp. Nu börjar det roliga :) dvs att göra det till ert hem, göra er hemmastadda och packa upp allting.

Ann-Marie sa...

Men jag blir alldeles matt när jag läser om alla regler, blir det likadant på nya stället?

Jenny sa...

Åh vad roligt att ni blivit med hus!! ser verkligen fram emot foton, vad det lider! Äntligen är vi tillbaka i verkligheten med normal internetuppkoppling, så nu ska jag bli bättre på att lämna spår efter mig också :-). Kram!!

Tina sa...

Men så skönt att i alla fall vara på plats! Det skulle vara kul att se bilder...