Den här gången verkar det gå vägen, vi har ännu inte blivit utkastade så nesligt som i fredags när mina värden slagit i botten. Men man fattar ju att de inte vill riskera att ge mig en katastrofinfektion! Efter vad jag förstår ska värdet för de vita blodkropparna i blodet ligga mellan 4,5 och 11. Mitt värde var 0,4. I och för sig är det helt normalt att ha dåliga värden vid den tiden på grund av de cellgifter jag får, så jag var inte jätteöverraskad, men självklart besviken.
Nu är mina "småsaker" (tusen tack för uttrycket Josse, det kommer vi använda från och med nu!) på väg, just nu i skrivande stund sitter de och hänger tillsammans med sin mormor uppe på Newark i väntan på planet som ska föra dem mot flygplatsen i Fort Lauderdale. Det smärtar mig att jag inte kommer vara där hemma och vänta på dem när de kommer hem, men det är inget att göra åt. Jag får träffa dem imorgon när de kommer och hälsar på mig här på sjukhuset istället.
Inte optimalt mysigt, men jag får vara nöjd med det jag får. Jag har ett helt liv på mig att gosa med dem när de här dumheterna är över.
3 kommentarer:
Precis, du har hela långa livet på dig att gosa med dina älsklingar, så att det här välkomnandet av killarna inte riktigt blir/blev som du hoppats på är bara en liten fjärt i rymden. Ni får träffas igen på torsdag. Även om det inte blev hemma och som du tänkt dig, men se och krama killarna får du ändå. Jag håller alla tummar för att du ska må rätt bra på torsdag också!
KRAMAR
Skönt att era småsaker är på väg hem nu! :) Och att dina värden är såpass bra att du kan få behandling! Topp. Kram.
Ja visst har du det! Snart slipper ni sjukhus och får bara vara hemma :-D
Heja dig!
Skicka en kommentar