2012-06-14

Hårresande!

Jag har tänkt lite på det där med fixeringen vid hår.
Jag vill inte dra alla över en kam (hö hö), och jag vet inte hur ni har det i Sverige men jag antar att om det inte är som vi har det här, så är ni på god väg.

"Alla" vet ju att det här med hår är viktigt och framförallt att det sitter på det rätta stället. Om du är kvinna och har en ordentlig kalufs med hår på huvudet, då är du bara att gratulera. Har du dessutom tjockt, långt och blankt hår, ja då har du dragit vinstlotten!

Om man inte har haft turen att ha det så förspänt på hårfronten, kan det ju alltid ordnas bara man har råd att betala. Det kan sättas i förlängningar eller köpas peruker, det kan permanentas lockar eller rakpermanentas, färgas i alla regnbågens färger och kletas in med allsköns kladd, gegg och meck för att det ska bli snyggt.

Förutom huvudhåret är ögonbrynen något som det läggs mycket tid åt. Det plockas, vaxas och färgas så det står härliga till, och vi får inte glömma den där trådhistorien som tydligen är så plågsam att behandlingen borde klassas som tortyr.
Ögonfransarna är något som också är väldigt viktigt. Har du inte begåvats med långa, fina fransar att flaxa med kan du antingen klistra på lösögonfransar eller kladda på något serum (som Brooke Shields använder och då måste det ju fungera!) som gör att du får fler och framför allt längre fransar. TVreklamen översvämmas av mascaror som garanterar dig typ 100% längre ögonfransar. Jomenvisst sörru. Vilket nys.

Men  så kommer vi till det där andra håret. Det som ingen vill låtsas om att man har. Skönhetssalongerna står som spön i backen och man kan bli av med oönskad hårväxt på ett kick.

När vi flyttade till Florida fick jag en bok av vår "relocation specialist" som förklarade hur saker och ting går till, alltså post, bank, affärer och sånt. Ett (om än ganska kort) kapitel ägnades åt personlig hygien och i korthet kan man väl säga att man förväntades duscha med jämna mellanrum, dofta gott, klippa sig och ha hela och rena kläder. Inget konstigt för en normalsvensk alltså.
Sen stod det att amerikanska damer rakar benen varje dag och även "under arms". Detta direktöversatte jag och trodde att de menade underarmarna. Efter en smula tankeverksamhet förstod jag att de menade armhålorna, för inte rakar man väl sig på underarmarna!? Amerikaner har knasiga saker för sig ibland, det vet man ju, men raka underarmarna???

Jodå. Det finns de som gör det. Det är tydligen inte alls ovanligt.

Vill man inte gå till en salong och bli kvitt sitt missprydande hår kan man ordna det själv.
Förutom den gamla hederliga rakhyveln kan man också köpa sig en ond liten apparat som sliter ut håret med rötterna (INTE behagligt) eller kleta på en rosa kräm som luktar konstigt och som ska sitta på ett visst antal minuter och sen kan man bara skrapa bort eländet och håret följer med, som av magi!

Tyvärr har undertecknad fallit för omvärldens grupptryck och rakar benen varannan dag ungefär och under armarna när det vankas bad. Just under höger arm är lite besvärligt efter att de tog min lymfkörtel så har det liksom blivit ett hål eller vad man ska säga och det är sablar så lurigt att komma åt med en hyvel där. Därför ska det lasras är det planerat, bara jag kommer mig för att ringa till dem som gör det...

Jag låter frissan vaxa mina ögonbryn när jag är och klipper mig, för noppa ögonbrynen gör jag bara inte. Det gör ont och jag vet inte hur det ska vara, så det lämnar jag i hennes händer. Det går fort och gör inte jätte-jätte-ont men jag ser inte klok ut efteråt eftersom jag är alldeles röd där hon har vaxat. Så det är inte läge att gå i affärer efter en sån behandling, kan man säga.
Ögonfransarna är som de är, de blev lite tunna när allt annat hår föll av iochmed cellgifterna, och de har aldrig riktigt hämtat sig, men de flaxar rätt OK så jag fårväl vara nöjd.

Nåväl. Sammanfattningsvis kan man väl säga att vi skulle ha flyttat till Svalbard eller något annat kyligt ställe så jag hade varit tvungen att ha heltäckande kläder jämt. Då hade mitt hår få vara ifred och växa som det ville. Men nu bor vi i Florida och man förväntas ha shorts och kortärmat 360 dagar om året, så det är bara att finna sig.

Jag tycker att det är tråkigt att framförallt kvinnor har den här pressen på sig, och det börjar väldigt tidigt i åldrarna. På TV matas vi dagligen med reklam för allehanda produkter som du bara "måste" ha för att hjälpa dig på din väg till den perfekta kroppen. Problemet är ju att de flesta av oss aldrig kommer nå dit, hur mycket vi än försöker, hur många krämer och apparater vi köper eller hur många behandlingar vi genomlider. Jag önskar att man kunde tillåtas att vara sig själv och älskas för den man är inuti. Naturligtvis är det trevligt att vara fin och smal, men det är för ens eget välbefinnande och hälsa, inte för att någon annan har bestämt vad som är vackert och vad som inte är det.

Så tycker i alla fall jag. Sådeså.

PS. Inser just att det här är inlägg nummer 1.700! Wooooooo.....!

6 kommentarer:

Fru Sederblad sa...

Och givetvis har du helt rätt i vad du säger/skriver. Varför är man inte bra nog som man är?

Millan sa...

Hm ja det dar med haret var ett gissel for mig ratt sa lange.. jag har tunnt har och har darfor alltid onskat mig tjockt har. Mina broder har alla tjockt lockigt har. Inte jag! Jag brukade spendera massor av tid och energi pa att forsoka fa haret att bli tjockare. Funkade inte!

Sa har var det nog ungefar tills en av mina narmaste vanner fick alopecia och tappade precis varenda har hon hade pa kroppen (och huvudet da). Det tog manga ar for Gwen att acceptera sitt nya harlosa utseende och under tiden tror jag att vi i hennes vankrets larde oss ett och annat. Plotsligen kandes det inte sa viktigt att mitt har inte var sa tjockt och glansigt.

Men.. jag maste erkanna att jag inte ar sa glad for har under armarna eller pa benen. Tycker inte det ser sa himla trevligt ut nar folk har pa sig ett linne och det sticker ut en kalufs med har under armen. Pa nagot satt ser det lite ohygieniskt ut... vilket det ju inte ar sa fraga mig inte varfor jag tycker det!

Josefina sa...

Bra inlägg! Jag vägrar raka benen på vintern och andra årstider då jag inte flashar mina ben utomhus. Och ärmlöst har jag aldrig, så ... Hur som helst så har du helt rätt i att HÅR upptar våra liv väldigt mkt. Vi härstammar ju från aporna så det borde ju få vara ens rättighet att vara lite hårig, tycker man. Kram!

Marianne sa...

Här i Sverige har det gått ännu längre för en del, i alla fall för dem som anser att de ska hänga med i svängarna. De har nämligen fallit för homovärldens sätt att raka sig, dvs exakt precis överallt.

Förresten är det en sed i Egypten också. Speciellt inför bröllopet ska bruden bli av med exakt varenda litet hårstrå, utom dem på huvudknoppen och vid ögonen, då.

Aldrig att jag skulle göra det. Och fy äckel att vara frissa eller vad sjutton man är om man ...

Jag har också fått en liten håla under ena armhålan, det utan att någon har snott mina lymfkörtlar. Inte lätt med hyveln, jag håller med.

Desiree sa...

Ja oj vad man kämpar med hår av olika slag. Jag har ju sjävlockigt hår som inte alls har några snygga lockar utan mest blir till ett frizzigt burr när det regnar eller är fuktigt ute. I tropiska klimat är det bara uppsatt som gäller hela tiden för min del. Jag kör med min plattång dagligen. Rakar benen gör jag flera gånger i veckan året runt. Jag skulle inte kunna tänka mig att ha någon buske under armarna heller. Men armarna får för fasiken vara ifred. Men jag var sådan även innan jag flyttade till USA. Men en Brazlian skulle jag inte våga mig på. Det har jag sett anonnseras lite här och var här.
Kram!

Josse sa...

saknar dina uppdateringar !! :)