2007-11-09

Crapkakor

Jag är en vandrade kulinarisk katastrof.

Jag kan värma köttbullar, fiskpinnar, steka falukorv och koka treminuters-nudlar. Jag är expert på kladdig mat, dvs köttfärssås, korv stroganoff osv.

Lite svårare är det att koka potatis och ris (det kokar ju bara över!), hemgjorda hamburgare (de håller inte ihop) steka kött (när vet man om det är ordentligt genomstekt egentligen?!) och jag ger mig absolut inte på grillen (jag är rädd för att den ska explodera).

Igår kväll hade jag dock ett av mina absoluta lågvattenmärken i kökshistorien. Lärarna på Svenska Skolan hade möte i tisdags och när vi pratade om allt och ingenting kom svensk mat upp (som alltid) och vi pratade om bland annat kroppkakor.

Erinrade mig att jag hade ett recept på vegetariska kroppkakor som jag fått av min bästa arbetskamrat G. Sagt och gjort; jag letade fram receptet och skulle just sätta igång när P ringde och jag blev sittande i telefonen alldeles för länge. Nu försöker jag på intet sätt beskylla P för kroppkakskatastrofen, men följden blev i alla fall att jag kom igång väldigt sent med potatiskokningen.

Den som kan sina kroppkakor vet att potatismoset ska vara kallt när man gör kroppkakorna, men om killarna skulle få sin middag innan klockan nio var jag tvungen att skynda på det hela lite. Jag försökte snabbkyla potatismoset med is, men det gick väl sådär.

Eftersom jag aldrig gjort kroppkakor förut (men tyckte mig minnas att G sagt att det var lätt, men så är hon en köksgudinna också) så jag visste inte riktigt hur varken deg eller kakor skulle se ut och uppföra sig. Jag tyckte nog att smeten blev lite väl kladdig, men hoppades att det skulle lösa sig på något magiskt sätt när de väl kom i det kokande vattnet, så där som det gör ibland.

Det gjorde det inte.

Jag la i nio kroppkakor i grytan.
Så här såg det ut:


Detta fick jag upp ur grytan efter nästan tio minuters kokning:


Resterande kroppkakor hade lösts upp och vattnet hade förvandlat sig till en grumlig sörja. SKRATTA INTE!

Andra omgången blev lite bättre, smeten hade kallnat lite till och jag hade i lite mer mjöl. Killarna fick yoghurt till kvällsmat medan jag och J petade i oss ett par kroppkakor som inte alls såg roliga ut, men som faktiskt inte smakade så oävet med lingonsylt och salt. Killarna ville smaka och det slutade med att de utöver sin yughurt åt en (Lång) respektive två (Lill) kroppkakor till "efterätt". Gullungar. Jag försöker fortfarande utröna om de verkligen gillade dem eller om de försökte vara snälla när de såg hur ledsen mamma var.

Jag ska försöka en gång till när mitt ego har hämtat sig och då ska jag fan koka potatisen till lunch så de verkligen hinner kallna. Och så ska jag köpa en ny potatisstöt, det är jobbigt att mosa potatis med en gaffel.

Andra bloggar om:
, och .

7 kommentarer:

Fia sa...

Hahahahah...ja jag VEEET att du sa att man inte fick skratta, men jag har själv tillverkat kroppkakesörja som tonåring så jag vet hur man gör det du just gjorde! Japp köp dig en potatisstamp så kan du göra gott potatismos också.

SweFlo sa...

Aldrig vågat mig på kroppkakor, men nu blev jag oerhör sugen. KALLT potatismos, ska kommas ihåg! De smakade ju i alla fall och det var OKEJ! Nästa gång så blir det kanon sa du se!

Desiree sa...

Åh det är verkligen inte kul när man misslyckas i köket. Men jag kunde faktiskt inte låta bli att skratta då jag såg dina kroppkakor. Jag har aldrig lagat kroppkakor så jag kan tyvärr inte ge dig några råd på den fronten. Men vad gäller att koka ris. Låt vattenet koka upp och när du sedan häller ner riskornen sänk värmen till låg värme. Låt riset puttra på svag värme tills dess att allt vatten är borta (ca 20 min).

Sarahs sida! sa...

Lilla gumman, då... Jag är jätteimponerad! Jag klarar ju inte ens att koka potatis! Tur att man gifte sig med en kulinarisk expert!
Kram

lumumma sa...

Hihi, vilka söta kroppkakor. Att koka potatis tycker jag är svårt. Dom blir alltid mosiga. :( Kör i ett stort ägg i köttfärssmeten så håller hamburgarna ihop. :)

Saltistjejen sa...

Jag har aldrig gjort kroppkakor men skulle gissat att det nog var lite överkurs faktiskt. Så jag tycker du var modig som ens provade!!!
Palt har jag gjort en gång, men det var tillsammans med en kompis från Norrland som kunde in sak! Det är ju nästan som kroppkakor fast med råriven potatis istället för mos i smeten.

Elak sa...

Hahahahahaha.. jag skrattade så jag fick en hostattack när jag såg bilderna. Skrattar bäst som skrattar sist. På söndag ska JAG ge mig på kroppkakelagande.