Killarna pratar mer och mer engelska numera, det händer allt oftare att de pratar engelska sinsemellan och det både roar och oroar mig.
Jag märker också att framför allt Lång direktöversätter utryck och fraser från engelskan till svenska.
"Det blir?" istället för "Blir det?"
"Jag kan?" istället för "Får jag?"
"Det ska?" istället för "Ska det?"
Lill säger "Mamma, vad luktar jag?" Då undrar han "vad han känner lukten av" och jag förklarar och förklarar vad skillnaden medan "vad luktar jag" och "vad jag känner lukten av" är, men det tycks inte fastna...
Jag letar hela tiden oroligt i mitt eget tal och när jag skriver efter liknande felaktigheter men hittar inga, åtminstone inte ännu. Men det första man blir blind på är ju ögonen, så bara för att jag inte ser det är det inte säkert att det inte finns där.
Idag ska jag förresten på våffelfika med tjejerna, jag måste komma ihåg att ta med mig mitt våffeljärn och adapterklunsen, annars blir det inga våfflor! På hemvägen måste jag köpa mjölk, annars blir det torra flingor för J imorgon bitti.
Vilket hårt liv jag lever, så här on the edge.
Andra bloggar om:
svengelska, våfflor och roligt.
9 kommentarer:
Min dagliga repeat om dagarna här är 'Prata Svenska!'
I olika tonlägen och olika meningsuppbyggnader.
SmåMyrorna föredrar engelskan helt och hållet numera och jag kämpar febrilt för att behälla det svenska språket.
De raka översättningarna är oslagbara ibland och jag fnittrar hejdlöst, samtidigt som jag får en klump i magen. :)
Myra: De lär sig så snabbt de små, de anpassar sig och växer upp alldeles för kvickt. Jag vill bara krama dem och hejda deras utveckling ibland, bara hålla dem i stunden hos mig.
Barn har så lätt att plocka upp språket. Jag tror att de kommer att plocka upp svenskan helt korrekt lika lätt den dagen ni eventuellt flyttar hem igen. Ha det nu riktigt nice på våffelfikat med tjejerna.
Det är att ständigt prata svenska, läsa svenska böcker, se svenska filmer, rätta lite fint när det låter helt åt fanders :-)
Barn är verkligen otroliga med sitt språk! Suger åt sig som små svampar...
Tänk vad barn lär sig snabbt! Vilken skillnad det kan bli när man översätter rakt av =)
Jag är inne och läser här ibland och väntar otåligt på att vi själva en dag ska komma iväg....
Jättetrevlig läsning om livet i USA!
Du skriver en alldeles fantastiskt svenska, långt bättre än många svenskar som bor i Sverige...
Vad gäller pågarna tror jag Desiree har rätt. Kommer de till Sverige så blir det snabbt mindre svengelska.
Jag och min man pratar bara svenska hemma, uppmuntrar dottern (9) att se svenska barnprogram (vi har SVT Europa) och laddar med massor av svenska böcker för henne att läsa (hon är i slukaråldern). Sen underlättar det ju att hennes bästis också är från Sverige...
Men nu börjar hon blanda in lite tyska i konversationen här hemma också ;-)
Lite svengelska blir de nog lätt. Men tänk vilken fördel dom kommer ha i framtiden med att kunna engelska helt flytande. Önskar jag kunde de ;)
Haha!!! jag tycker det later charmigt! Och snart nog kommer det sakert att "ratta tll sig" mer och mer ocksa tror jag. Iallafall om du fortsatter prata svenska med dem, och om de ev laser en del svenska bocker eller tidningar samt ser svenska filmer da och da.
Sjalvklart ar engelskan det primara spraket for dem nu nar ni bor har, men som sagt. Sa lange du pratar svenska med dem kommer de att ha spraket i huvudet aven om det inte altid kommer ut korrekt. Men om ni flytar hem till Sverige, eller om de enbart ar dar pa besok, sa kommer de att kunna prata ganska felfritt tror jag. Det handlar sa mycket om att hora spraket runtomkring sg. Har man grunderna sa underlattar det enormt mycket nar man val maste borja anvanda det.
Kram!
Om du lyckas lära dem skillnaden mellan att känna lukt och att själv lukta något kan du gå vidare och försöka lära min man för han säger likadant!
Kram!
Skicka en kommentar