2009-01-08

Tomt och tyst

Plötsligt sken inte solen lika glatt längre och världen kändes med ens lite gråare, tystare och väldigt, väldigt tom och ensam.
Den lilla familjen som gästat oss i tre härliga, underbara veckor var tvungna att åka hem igen, tillbaka till Sverige och Limhamn (paus för gråt här) för att plocka upp vardag med skola och nytt dagis, jobb och jobbsökeri. Dom fattas mig.

Nu återstår för oss att försöka komma in i vardagen igen.

Tack för alla fina, roliga kommentarer på mina senaste inlägg - eftersom jag prioriterat bort datorn de senaste tre veckorna har jag inte svarat på dem, men jag har såklart läst dem alla och jag är så glad att ni tar er tid och skriver en rad!

Nu när våra gäster åkt hem och ordningen snart är återställd, ska jag bli bättre på att både uppdatera sidan med inlägg och temadagar och skriva kommentarer hos er andra.
På tal om att uppdatera finns nu ett gäng foton i fotodagboken från de senaste tre veckorna att titta på, och dessutom finns en sprillans ny sida, min sida där jag gått med i en fotoutmaning som ska löpa under hela 2009. Man har fått 365 ord som man ska försöka illustrera med foton. Svårt men kul! Jag har bara hunnit med ett foto ännu, men fler kommer såklart! Vissa dagar kanske det inte blir något alla, och andra dagar flera stycken. Det berro på dagsformen och tillgången till passande motiv. Sidan är på engelska och länken dit finns nere till höger under den passande rubriken "Länkar".

Andra bloggar om:
, , , , och .

9 kommentarer:

Cecilia sa...

Jag säger detsamma....mina föräldrar åkte hem igår efter 3 veckor här och nu är det såååå tomt och tyst och tråkigt.
Nu blir det nya tag känns det som,fast visst är det lite tungt så här efter de åkt?!
Kram!!

Saltistjejen sa...

Å STOOOOR KRAAAM till dig gumman!!!!! jag vet hur tyst och tomt det kan kännas. Fy! INTE någon rolig känsla. men en klen tröst är ändå att saknaden betyder att ni haft en underbar tid tillsammans!
Ditt nya fotoprojekt låter jättkul tycker jag! Vilken utmaning!
Kram igen!

Victoria sa...

Fundersam Cecilia: Ja, det är trist, det blir så tyst! Man är van vid att det alltid är någon som pratar eller springer runt. Nu är det bara jag och en massa tvätt. Kram!

Saltis: Det är riktigt att vi hade väldigt roligt när de var här och vi hann med mycket utan att stressa runt som tokar. Det var ju faktiskt semester. Kram!

Anne sa...

Vad fint nytt utseende du gett bloggen, de färgstarka gula blommorna passar bra till den svarta bakgrunden.
Det är så väldigt jobbigt när gäster åkt, tyst och tomt. Trösten är att det rätt snabbt går över, vardagen och de egna rutinerna ramlar rätt snabbt över en igen. Men visst är det tufft precis då de åkt och några dagar efteråt. Jag tycker också man har ångest över den stundanden avfärden flera dagar innan gästerna faktiskt åkt. Jag hade i alla fall det i somras då vi hade gäster, en klump i halsen flera dagar innan de åkt hem för det började då känns i luften att det var nära avsked. Usch, blir ledsen bara tänka på det.
Fina bilder! Hua, jag hade inte velat hålla i alligatorn, inte ens om jag fått fem dollar ;)

Annika sa...

Åh, sånt är ju så tungt. jag förstår precis hur du känner dig.
JAG HATAR avsked, och det är så tungt. Dessutom går man ju faktiskt i ngt slags vaccumm när ett kärt besök har åkt hem också.
Men det är ett gott tecken det också; man har haft roligt.
Kram!!

Milla sa...

Usch trist! Min egen syster-yster akte hem i sondags efter 2 veckor har med mig. Om det ar nagon slags trost sa har jag i allafall saknat uppdateringarna i din blogg och ar glad att dem kommer vara fler nu igen. Halsningar/ Camilla

Victoria sa...

Anne: Precis, det liksom känns i luften flera dagar innan, jag tar ut saknaden i förskott! Men som du skriver, vardagen kommer snabbt tillbaka och det känns snart bättre. Kram!

Annika: Jag går och tittar efter dem och blir ledsen när de inte är där. En tom bilbarnstol här, en halvurdrucken flaska vatten där... Kram!

Milla: En liiiten tröst är det allt! ;o)

Marianne sa...

Å ... men hoppas att solen snart skiner i ditt liv igen.

Jag har sett det där fotoprojektet någon annanstans också. Det låter rätt kul. Man måste alltså inte ta ett foto om dagen? Förresten, man skulle kunna göra det för det är kul fast inte annonsera det officiellt som del i projektet om man inte hinner. DET ska jag fundera på.

Kram!

Marianne sa...

Men du, nu måste jag fråga om 365: Man måste alltså inte ta ett foto om dagen? Och man måste inte gå i ordning? Stämmer det? Enda regeln (förutom det hon skrev i General Guidelines) är att man betar av listan?