2009-09-11

Jag kopplar bort dig, varsågod

Jag hade en sån där "jobbdröm" inatt igen, fast det är ganska många år sedan jag gjorde ett vettigt handtag på en arbetsplats och fick betalt för det.

Jag satt i växeln igen på ett företag som jag inte kommer ihåg vad det hette, jag är förresten osäker på om jag verkligen var anställd där eller bara på besök hos min mamma (som tydligen jobbar där, fast hon är pensionerad i verkligheten). Jag testar att sitta lite i växeln, det visar sig vara en gammal Titan100, en sådan som jag hade på mitt allra första jobb. Sen är det lunch eller något liknande och jag blir satt att sortera hallon (!). Sen tar hallonen slut och det börjar komma jordgubbar istället, då blir det dags för rast för alla försvinner och inte fick jag några bär att äta heller fast det var lunch. Typigt.

När jag kommer tillbaka till växeln är där tomt, men växeln är öppen och blinkar som den värsta julgran, massor av folk i kö och ingen telefonist inom synhåll. Jag sätter mig och försöker ta hand om alltihopa, inte lätt när man inte ens kommer ihåg vad företaget heter utan måste titta på en lapp och läsa innantill varje gång jag ska svara och dessutom vet jag inte vad de gör. Inte lätt att koppla rätt då, kan jag säga. Jag klarar mig rätt hyggligt tills det ringer en snubbe på en väldigt dålig linje (eller också blev jag plötsligt extremt lomhörd för jag kan inte höra vad han säger utan måste fråga om hela tiden) och jag har ingen aning om vad jag ska göra av honom. Det kommer flera och flera människor och ska försöka hjälpa till, till slut är de säkert minst tio stycken som står och pratar och pekar. Till slut kommer vi fram till att han ska in till killarna i "Teatern", men dit finns ingen anknytning utan han måste själv ringa dit. Tyvärr hittar jag inte telefunnumret, det finns massor av lappar uppsatta på väggen bredvid växeln, men inget nummer till Teatern. Vid det här laget är jag så fruktansvärt stressad att jag vaknar, med bankande hjärta.

Och jag tackar min lyckliga stjärna att jag inte jobbar i en telefonväxel mer.

3 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Haha!
Men DU jag har inte sett förrän nu att du gjort om bloggen!!! FINT!
kram!

Petra H sa...

Ha ha, jag jobbade också i en telefonväxel - sommarlov ngngång i tonåren... Men inte behövde jag sortera hallon mitt i alltihop!
Trevlig helg!
Kram

Marianne sa...

Hahaha! Och vad TRÖTT man är när man har haft det så jobbigt i drömmen!

Kram!