Idag har varit en konstig, grå dag. Det har regnat i omgångar, blåst och stått i.
Jag har också känt mig grå, urlakad och suddig i kanterna. Jag har haft ont i huvudet nästan hela dagen, något som hör till det ovanliga.
Resten av Floridas befolkning tyckte tydligen precis som jag att Thanksgiving-handlingen skulle ske idag, så det var köer och kaos utan dess like, både på Costco och Publix. Sånt blir jag trött och arg på.
Men jag tror att mitt konstiga humör till störta delen beror på att jag har tid för CT/CAT-scan imorgon bitti, de första sedan jag blev fri från cancern för nästan precis 11 månader sedan. Jag mår bra, alla prover har varit toppen hela tiden så jag har inga som helst indikationer på att cancern skulle kommit tillbaka, men jag är orolig ändå.
Kvart över åtta imorgon bitti vår tid, då ska det ske. Håll en tumme eller två, är ni snälla!
8 kommentarer:
Självklart håller jag tummarna! Kram!!
Vännen! Förstår att du har känt dig lite ur gängorna idag. Att ha något sådant hängande över sig tär. Inte för att det logiskt sett ska vara något negativt imorgon, precis som du ju säger, men oron finns självklart där.
Jag håller alla fingrar och tår!!
KRAM!!!
Tummar och tår hålles! Kram
Håller självklart tummar o tår! Det kommer gå bra! Heja dig!
Kram!
Inte så konstigt att du är nervös, hjärtat. Vi hoppas på det bästa och håller alla tummar och tår, såklart!
Kramar Sarah
HÅLLER tummarna, Vic!!!
KRAMAR!!!
Jag ska hålla tummarna riktigt hårt för dig. Det är helt naturligt att vara orolig inför morgondagen. Det hade jag också varit.
En stor kram till dig.
Hoppas att allt gick bra! (Klart det gjorde). Läkare, sjukhus, sprutor och vita rockar kan få vem som helst deppig. KRAM.
Skicka en kommentar